2009-10-23
Vilken roll har institutet haft för spridningen av KBT i Sverige?
Man kan något förenklat säga att KBT ursprungligen fördes in i Sverige från två olika håll. Vid psykologiska institutionen i Uppsala i början på 1970-talet bidrog gruppen runt Sten Rönnberg och Lars-Göran Öst till att introducera och utveckla beteendeterapin och i Umeå, några år senare, bidrog gruppen runt Hjördis och Carlo Perris till att introducera den kognitiva terapin.

När den stora psykiatrireformen startade under 1980-talet var Carlo psykiatriprofessor och även verksam som klinikchef vid universitetssjukhuset i Umeå. Reformen innebar bland annat att man skulle avveckla de stora mentalsjukhusen i Sverige. På kort tid blev en stor grupp patienter med komplex psykiatrisk problematik i behov av effektiv och fungerande öppenvård. Behandlingsalternativen inom den psykiatriska öppenvården var mycket bristfällig vid den tidpunkten. Den psykoterapi som kunde erbjudas var i stort sett endast varianter av psykodynamisk terapi – ofta långa terapier för ett fåtal patienter. Antalet tillgängliga terapeuter var få och utbudet av terapi var därmed kraftigt begränsat.

För patienter med svårare problematik gällde att dessa ofta sågs som terapiresistenta och inte fick någon psykoterapi alls. Mot bakgrund av detta och att Carlo utifrån erfarenheter från sin bakgrund från psykiatrin i Italien särskilt ömmade för patienter med svåra psykiska störningar ville han finna en psykoterapimetod som kunde anpassas även till patienter med svår problematik. Han tänkte också att det var viktigt att flera personalkategorier än hittills skulle kunna utbildas till att kunna ge psykoterapeutisk behandling. De flesta som jobbade inom psykiatrin hade endast en kort kontaktmannautbildning trots att de oftast hade mest kontakt med patienterna.

I samband med en internationell kongress kom Carlo i kontakt med professor Aaron Becks och dennes Institut i Philadelphia. Beck hade nyligen i en omfattande vetenskaplig studie rönt stor framgång med en ny effektiv terapiform som han kallade ”kognitiv terapi”. Carlo kom sedan, tillsammans med en grupp medarbetare, att starta ett samarbete med Beck. Gruppen utbildade sig vid Beck Institute i Philadelphia och kort därefter började man, i samarbete med Beck Institute, att utbilda behandlingspersonal inom psykiatrin i Umeå i kognitiv terapi. 1986 grundades Svenska föreningen för Kognitiv Psykoterapi och Forskning (numera svenska föreningen för kognitiva och beteendeinriktade terapier, SFKBT) av gruppen runt Carlo. 1988, när Carlo gått i pension från sitt arbete vid universitetskliniken i Umeå grundade han tillsammans med Hjördis Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi med säte i Umeå men med sin huvudsakliga verksamhet i Stockholm.

Sedan starten 1988 har Svenska institutet för kognitiv psykoterapi utbildat ca 350 legitimerade psykoterapeuter i KBT och nästan dubbelt så många har genomgått en grundutbildning (s.k. steg 1) i institutets regi. Idag erbjuds legitimationsgrundande KBT utbildningar vid flertalet av de statliga svenska universiteten men Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi är fortsatt den största utbildningsanordnaren av legitimationsgrundande KBT i Sverige.

Finns intresse för en mer utförlig historisk återblick över KBT i Sverige kan jag rekommendera att man besöker sfKBT’s hemsida (www.sfkbt.se). På hemsidan finns ett dokument att ladda ner som är gemensamt författat av representanter från beteendeterapeutiska föreningen (BTF) och sfKBT.
2009-10-23
Det verkar som om KBT i Sverige vuxit fram ur två traditioner, en vetenskapligt akademisk och en mer kliniskt orienterad. Stämmer det?
Jag tror man något förenklat kan säga att beteendeterapin vuxit fram inom den akademiska forskartraditionen vid psykologiska institutionen i Uppsala och att den kognitiva terapin initialt växte fram mer ur ett direkt kliniskt behov inom psykiatrin i Umeå. I ena lägret har traditionen av grundforskning och vetenskaplig utvärdering dominerat och i det andra lägret tror jag att behovet av klinisk pragmatism styrt mycket av utvecklingen.

Det är nog viktigt att poängtera att detta är förenklingar av historien. Det har självklart alltid funnits såväl kliniska som vetenskapliga incitament på bägge håll. Däremot tror jag att dialektiken däremellan bidragit till mycket av de inre spänningar och ibland fördomar som förekommit inom våra respektive KBT-föreningar. Idag upplever jag klimatet mindre polariserat. Allt fler ser att vi behöver söka samverkan. Personligen tror jag att vi har mest att vinna på att främja konstruktiv spänning och dynamik genom att upprätta tydliga vägar för samverkan och dialog mellan akademi och klinik. Båda världarna är nödvändiga för att KBT skall kunna bli ledande i utvecklingen av en framtida ”sund” psykoterapi.
2009-11-25
Du har tidigt och i olika sammanhang talat om KBT som ett paraplybegrepp, hur ser ni på institutet på KBT begreppet?
Utvecklingen inom ”KBT” såväl i Sverige som internationellt har bara under det senaste decenniet varit enorm. Jag minns den osäkerhet Hjördis och Carlo kunde känna inför den kognitiva terapins framtid under de första åren. Den psykodynamiska hegemonin var total och striderna mellan terapiskolorna var vassa och öronbedövande. Jag minns exempelvis hur jag själv som skolelev ombads att stå till svars för den kognitiva terapin. Under en svensklektion fick jag uppdraget av min lärare att redogöra för skillnaderna mellan dynamisk och kognitiv terapi inför klassen. Mina kunskaper var i stort obefintliga liksom mitt intresse att behöva dras in i en psykoterapipolitisk debatt. Jag nämner exemplet bara som en illustration till hur engagerande psykoterapidebatten kunde vara i samband med den kognitiva terapins intåg i Sverige.

Det är nu enligt min mening dags att lämna begreppet ”KBT” bakom oss och blicka framåt. Ett urvattnat begrepp kan riskera att leda till sämre vård för våra patienter. Ett konkret exempel är, anser jag, det implementeringsprojekt vi står inför gällande socialstyrelsens nya riktlinjer för KBT mot ångest och depression i primärvården. Vilken specifik ”KBT” skall egentligen implementeras. Hur vet vi att de behandlare med minimum ”steg 1” har utbildats i just den ”KBT” som har bäst evidens för lättare ångest och depression? Vilken viktning har behandlarens grundutbildning haft beträffande val av ”KBT”? I England, som är föregångslandet för hela projektet, har man tydligt definierat vilka specifika KBT modeller som implementeras.

Att idag hänvisa till ”KBT” som ett enat begrepp är i min mening missvisande. KBT är inte en enda specifik uppsättning metoder eller tekniker. Det är flera olika uppsättningar av metoder som på olika sätt och i olika grader varierar inslag av kognitiva, upplevelsebaserade, relationella och beteendefokuserade förståelsesätt och arbetssätt.
2009-10-23
En rubrik som jag läste i en morgontidning löd; ”KBT nådde inte djupet”. Stämmer det eller hur ser ni på KBT’s ”djup” på institutet?
Jag tror att om en patient gått i KBT-behandling och upplever att hon inte blir fullständigt sedd eller förstådd eller att behandlaren missat att fånga ett ”djup” i hennes problematik så har patienten rätt. Patienten vet nog bäst själv vad hon upplever eller inte men en patients upplevelser hos en behandlare bör nog generaliseras med stor försiktighet i media. Vet man verkligen att patienten fick utlovad behandling av en kompetent behandlare?

I det specifika fall du refererar till läste jag själv artikeln. Bakgrunden var att denna patient sedan tidig uppväxt mått psykiskt dåligt och bland annat misshandlats av sin egen mamma, om jag minns rätt. Hon hade genom åren diagnostiserats med flertalet DSM-IV diagnoser och även genomgått flera olika behandlingar. Den KBT behandling man beskrev i artikeln föreföll vara en korttidsinsats av en kompetent behandlare där man fokuserat på strukturerade hemuppgifter och symptomreduktion. Även patienten själv tyckte att det var ett värdefullt led i hennes behandling. Min personliga gissning är att man på grund av hennes låga ålder och ”skenbara” fungerande, som hon själv uttryckte det, började med en kortare och mer konkret behandlingsansats men att det efterhand visade sig att hennes problematik var mer genomgripande och att hon därför även behövde fortsatt hjälp för en sund utveckling och mognad. Det man inte lyfte fram i artikeln, och som jag anser väsentligt i sammanhanget, är att vi inom KBT har möjlighet att redan från början erbjuda en annan KBT-metodik än den hon initialt fick. Vi har bland annat schematerapi och DBT vilket kanske hade varit henne mer behjälpligt, sett ur ett helhetsperspektiv. I schematerapi som är en vidareutveckling av KBT med influenser av bland annat anknytningsteori och gestaltterapi arbetar man parallellt med konkreta tekniker för ångesthantering och långsiktig personlighetsutveckling. Det finns idag KBT-orienterad metodik för såväl konkreta symtomstörningar som för mer långdragen personlighetsrelaterad problematik. Idag kan vi tala om att det finns ett ”djup” i KBT.
2009-10-23
Vilken variant av KBT får jag som klient hos er?
Om man söker behandling hos oss får man skräddarsydd hjälp utifrån sina konkreta behov och önskemål. Våra behandlare är kompetenta att bedriva både korttidsterapi och terapier där man systematiskt bearbetar mer långdragna komplexa problem. Vi har behandlare med specialkompetens för terapi med barn, ungdom och familj, parterapi, gruppbehandling samt vuxen individualterapi. Vi strävar alltid efter att använda de modeller som har starkast evidens d.v.s. de modeller som i forskningsstudier visat sig effektivast mot just det problem du som patient söker för. Vissa behandlingsinsatser är mer kognitivt viktade andra mer beteendefokuserade. Vi erbjuder även behandlingar med metodologiska influenser från terapiinriktningar utanför KBT. Vi ger psykoterapiutbildning för behandling av patienter från 0 – 100 år.
2009-10-23
Vilken KBT representerar institutet i sina utbildningar?
I våra utbildningar sker kontinuerligt en utveckling. På institutet ger vi KBT utbildningar på olika nivåer; veckolånga orienteringskurser, grundutbildning (s.k. ”steg 1”), legitimationsgrundande psykoterapeututbildning (s.k. ”steg 2”), handledareutbildning, två olika nivåer av schematerapiutbildning samt, i mindre omfattning, olika skräddarsydda uppdragsutbildningar. Vi utbildar i de KBT modeller med starkast evidens just nu för olika störningar allt ifrån Axel I till Axel II (DSM IV).
2009-10-23
Har ni någon egen profil?
Även om vi lär ut traditionella KBT modeller definierade för olika symptomstörningar så har vi som jag redan nämnt en lång tradition av behandling av mer komplex personlighetsrelaterad problematik. Det innebär bland annat att vi allt sedan starten varit öppna för teoretiska strömningar och metoder utanför vår egen terapitradition. Vi försöker aktivt påverka våra studenter att visa ödmjukhet inför att ingen terapiskola kan erbjuda hela ”sanningen” hur mycket evidens man än lyckas uppvisa. Människan är fortsatt en alltigenom komplex varelse även om vi ibland tror oss ha lyckats förstå. Därför är vår tro på institutet att polarisering och ett överlägset förhållningssätt gentemot andra terapiskolor hämmar intellektuell nyfikenhet och mognad hos våra studenter. Det skall dock inte missförstås. Vår öppenhet motsäger inte att vi värnar om våra grundvärderingar. Man skall exempelvis aldrig undvika att mäta och konkret utvärdera det man gör i terapisammanhang med hänvisning till att den mänskliga dynamiken är svårfångad med olika mätinstrument. Men man behöver ha en realistisk hållning till resultatens tillförlitlighet.

Våra utbildningar utgår från något vi kallar ”kärnmodell”. Vi lär ut en teoretisk ram som kortfattat kan beskrivas bestå av olika grundpelare. Inlärningspsykologi för förståelsen av grundläggande principer för inlärning, vidmakthållande, förstärkning och förändring av beteenden, kognitiv teori och psykologi för att förstå medvetandets och meningsskapandets utveckling och funktioner, anknytningsteori för att förstå relationell utveckling och dess processer, neurobiologi för att förstå neurofysiologiska betingelser samt utöver detta ett evolutionsbiologiskt och existentiellt perspektiv som metateoretisk överbyggnad.
2009-10-23
Du har ju varit och är en av initiativtagarna till införandet av schematerapi i Sverige, vilken är bakgrunden till det och hur ser utvecklingen ut idag?
När jag tillträdde som rektor vid institutet 2005 stod vi inför att författa den självvärdering som sedermera blev underlaget till högskoleverkets granskning av vår legitimationsutbildning. Mitt intryck när jag genomlyste utbildningsverksamheten var att vi behövde vidareutveckla kompetensen inom området för behandling av personlighetsstörningar. Redan innan jag tillträdde som rektor hade jag kontakt med Jeffrey Young, schematerapins grundare, och inbjöd honom även att hålla en workshop på vårt institut på Sabbatsberg. Youngs schematerapi var då under utprövning i en stor holländsk RCT och jag visste att de preliminära resultaten var mycket lovande.

Hjördis och Carlo hade under många år själva utvecklat en KBT modell för behandling av personlighetsrelaterade störningar (Perris & Perris, 1996, Personlighetsstörning. Natur och Kultur) som låg väldigt nära grundprinciperna i Youngs modell. Även Beck och Freeman hade formulerat en KBT ansats för behandling av personlighetsstörning, men ingen av deras modeller hade utprövats i någon rigorös RCT varför jag valde att satsa på schematerapi. Schematerapi var den KBT modell som hade bäst vetenskapligt stöd och som samtidigt passade in i institutets tradition. Jag har personligen utbildat mig hos Young, och därefter utbildat många av våra handledare i schematerapi i syfte att försöka säkerställa god kvalité på utbildningen.

DBT var förvisso den KBT modell med starkast vetenskaplig underbyggnad, men DBT hade mest visat sig effektiv att reducera självskadebeteende vid borderlinestörning och inte nämnvärt påverkat övriga symtomvariabler (exempelvis ”quality of life" och depressionsvariabler). DBT har även ett upplägg, vad gäller såväl behandlingsmoduler som handledning, som gjorde att jag fann det svårt att kunna implementera i utbildningen på ett smidigt sätt. DBT är i hög grad riktat mot tillämpning i hela team, vilket gör behandlingen mer komplex, medan schematerapi utmärkt väl kan tillämpas i "vanliga" terapirelationer.

När vi just infört schematerapi som modell för det moment i leg utbildningen som omfattade behandling av personlighetsrelaterade störningar så kom genast kritik från högskoleverket. Man ansåg att vi infört en behandlingsmodell med bristande evidens. Vi fick då lyfta ut schematerapin ur nästkommande påbyggnadsutbildning och istället ge företräde åt Beck & Freemans och tillika Hjördis & Carlos modell. Att Young under början av 2000-talet hade bytt namn på terapiformen från schemafokuserad kognitiv terapi till schematerapi medförde också att högskoleverkets granskningsgrupp uppfattade schematerapi som en fristående terapiskola. Detta ledde till en olycklig förvirrig. Vi fick gå från en behandlingsmodell med högre grad av såväl vetenskaplig som metodologisk stringens till en lägre. Idag har schematerapi utprövats i tre publicerade studier och internationellt etablerat sig som en självklar modell vid behandling av personlighetsstörning. Schematerapi kommer med stor sannolikhet återigen att beredas en dominerande plats som modell vid behandling av personlighetsrelaterade störningar i vår påbyggnadsutbildning.

Tillsammans med Jeffrey Young och några andra internationella kollegor startade vi 2006 en internationell schematerapiförening ”The International Society of Schema Therapy”, ISST (www.isst-online.com) där jag idag sitter som ordförande. Vi har inom den föreningen utformat internationella riktlinjer för schematerapiutbildning samt även lagt grunden till en plattform för ett aktivt internationellt forskningssamarbete. Young är i dag biträdande rektor vid institutet på Sabbatsberg och vi ger schematerapiutbildningar på två olika nivåer.

Schematerapin börjar nu spridas även i Sverige, i takt med att alltfler utbildas. En intressegrupp för schematerapi inom sfKBT där Mia Östlin och Eva Barkman är sammankallande har nyligen startats. Intressegruppen anordnar 4 träffar varje år, där olika aspekter av schematerapi diskuteras.
Visste du att?
Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi är Sveriges största utbildningsanordnare för psykoterapi. Institutet har examinerat omkring 350 legitimerade psykoterapeuter sen institutet startades 1988.
Institutets rektor svarar
Vilken roll har institutet haft för spridningen av KBT i Sverige? Man kan något förenklat säga att KBT ursprungligen fördes in i Sverige från två olika håll. Vid psykologiska institution... Läs mer här!
Anmäl dig till våra kurser direkt på hemsidan!
Klicka här för mer info!
Loggas in automatiskt nästa gång
Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi Dalagatan 9A Box 6401 113 82 Stockholm info@cbti.se Kontakt & vägbeskrivning
2019 © CBTI